Hösten 2013 sades ett 50-tal gymnasielärare upp inom Karlstads kommun. Undervisningstiden för de som blev kvar ökade med uppemot 15 procent och Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Sveriges Ingenjörer valde att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket.

– Vi såg en sådan orolig hopplöshet kring situationen. Det ger ohälsa och stress, säger Catherine Sonesson, ordförande i Lärarnas Riksförbund Karlstad.

Kommunen blev efter en utredning belagd med ett hot om vite på 200 000 kronor om de inte vidtog åtgärder för att få en bättre arbetssituation. Arbetsmiljöverket har sedan dess gett gymnasieförvaltningen tid för att se om de föreslagna åtgärderna skulle ge någon effekt.

– Men det har inte blivit några konkreta åtgärder vad vi kan se, säger Catherine Sonesson.

– På någon enhet skulle man på pappret lägga ner kringarbetet för lärarna, minska konferenstiden och inte ha projektgrupper. Men lärare har ändå behov av att prata med varandra, vi har ju inte suttit tysta under konferenserna innan, säger Sofia Sköld, biträdande kommunombud på Lärarnas Riksförbund.

Runt jul skickades en enkätundersökning ut till förbundets omkring 250 medlemmar i Karlstad. 108 svarade på enkäten och bland dem uppger över 90 procent att de känt stress minst någon gång per vecka under hösten.

– Det känns lite dystert. Politikerna måste skjuta till mer pengar till skolan. Det är underfinansierat. Vad är viktigast – Lerin-museum, rondeller, skola och vård eller konstgräs? Stressnivån går inte i längden, det blir ju sjukskrivningar till slut. Situationen fungerar inte längre, säger Catherine Sonesson.

Under hösten har Lärarnas Riksförbund genomfört 59 MBL-förhandlingar med enskilda individer som inte anser sig klara av sina utökade arbetsuppgifter. Enligt förbundet har inte sjukskrivningarna ökat på grund av stress än så länge. Det har däremot sjukfrånvaron och sjukskrivning av andra anledningar.

– Folk skäms över att de inte orkar. De skyller på magsjuka eller förkylning och är hellre tjänstelediga än sjukskrivna. Flera har gått ner i arbetstid för att orka med, trots att de jobbar lika mycket som innan. Vi har medlemmar som biter sönder tänderna av stress och många funderar på att byta yrke, säger huvudskyddsombudet Cecilia Ericzon.

• Hur påverkas eleverna?

– Jättenegativt så klart. Vi hinner inte med och det är inte särskilt rättssäkert. Dessutom finns det en psykisk ohälsa bland unga och när vi blir utposten som försvinner så läggs det mer på elevhälsan, säger Catherine Sonesson.

På torsdag ska representanter från facket och kommunen ha ett möte med Arbetsmiljöverket för att stämma av läget. Innan dess vill inte Irene Lennemyr Winkler, skoldirektör på Karlstads- Hammarö gymnasieförvaltning, kommentera fackförbundets nedslående enkätundersökning.

– Rent sakligt har vi följt upp hur det ser ut med sjukfrånvaro, sjukstatistik, hur många lärare som pratat med rektorer om svårigheter med sitt läsårsuppdrag och vi väntar på övergripande besked om hälsokontrollerna som erbjudits personalen. Vi kommenterar det på torsdag, säger hon.