De livsstilskriminella står för mellan 70 och 75 procent av brottsligheten i länet. Det handlar bland annat om inbrott, stölder, snatterier, bedrägerier och hälerier. I de allra flesta fallen begås brotten för att finansiera ett missbruk.

För att försöka få bukt på brottsligheten fick polisen under förra året i uppdrag av regeringen att satsa extra mot de livsstilskriminella.

I Värmland har det resulterat i en lista med 200 namn på de mest brottsaktiva i länet. De som ligger överst på listan arbetar polisen mest intensivt emot.

– Vi söker upp dem för att de ska känna att samhället har koll på dem, säger Rolf Sandberg, operativ chef vid Värmlandspolisen.

Det handlar bland annat om att utnyttja de lagar som redan finns – fast mer. Att frihetsberöva, ta dna-prov, och lägga beslag på egendom som tjuvarna har kommit över i sina brott.

Under förra året ledde insatsen mot de 13 mest brottaktiva på listan till 41 gripanden och sju fällande domar.

Polisen uppgift är visserligen främst att se till att de livsstils­kriminella blir gripna och i slutändan fällda men uppdraget är större än så.

Samarbetet med andra instanser som till exempel socialtjänst, landsting, försäkringskassa och kronofogden ska byggas ut. Det kan handla om vård, behandling eller andra sociala insatser.

Målet är att få de kriminella att lämna den brottsliga banan. Och därmed minska brottsligheten.

– Vi har alltid jobbat mot livsstilskriminella och samarbetat med andra myndigheter. Skillnaden nu är att det måste struktureras mer och så att inte bara blir polisen som arbetar mot dem utan också övriga samhället.

Arbetssättet ska också vara detsamma över hela landet och i höstas kom Rikspolisstyrelsens handbok över hur arbetet ska ske ut.

Bland annat ska polisen hålla motiverande samtal.

• Men hur motiverar man en person som kanske missbrukat och begått brott i 20-30 år?

– Många av dem är inte nöjda med sina liv och vi ska försöka få dem att inse att de behöver hjälp och sedan slussa dem vidare till andra instanser som kan ge dem den hjälpen.

Som de sociala myndigheterna eller landstinget.

– Nyckeln till deras kriminalitet är ju deras drogmissbruk.

I Värmland har man påbörjat diskussionerna med kommuner, landsting och de övriga instanser som ska vara med i satsningen.

– Hittills verkar de positiva och jag tycker att det är ett bra direktiv. Sedan jag tycka att direktivet även borde gälla kommuner och landsting. Nu blir vi drivande och vi kan inte tvinga in någon i ett samarbete.