Ännu ett överklagande mot Karlstads nya bolag Värmlands Näringslivsutveckling har kommit in. Den här gången riktar den överklagande parten främst in sig på stödproblematiken.
– Där finns det mer tvingande lagar som kommunen måste följa, säger Viktor Robertson, jurist på Den Nya Välfärden.
Sent under fredagen lämnade stiftelsen Den Nya Välfärden in ett överklagande mot Karlstads kommun och den bolagsbildning som genomfördes för tre veckor sedan. I målet företräder man en Karlstadsbo och i överklagandet riktar man framför allt in sig på det som man uppfattar som ett rent stöd från Karlstads kommun till det av Handelskammaren Värmland nyligen bildade bolaget Handelskammaren Värmland Infrastruktur AB, som är majoritetsägare i Värmlands Näringslivsutveckling.
Att det rör sig om ett stöd menar man hänger ihop med att det är bara kommunen som betalat 15 miljoner kronor, men att Handelskammarbolaget trots det fått 51 procent av aktierna. Handelskammarbolaget är heller inte satt att återbetala sin del av kapitalet, utan denna ska återbetalas via Värmlands Näringslivsutveckling och de intäkter som det bolaget får framöver.
För en lekman på juridikens område låter detta kanske som i stort sett samma typ av överklagande som tidigare kommit in, men enligt Viktor Robertson finns det en anledning till att man poängterar stödproblematiken så tydligt.
– Om rätten skulle komma fram till att det finns ett konstaterat statligt stöd i den här frågan så träder andra lagar in än om det bara handlar om brott mot kommunallagen. Kommunallagen är nämligen väldigt tandlös och risken är stor att kommunen inte kommer att bry sig om vad rätten säger i den frågan, säger han.
I praktiken innebär det att även om rätten skulle slå fast att bildandet av Värmlands Näringslivsutveckling strider mot kommunallagen så behöver kommunen inte följa utslaget, eftersom det finns avtal med en annan part som man måste hålla.
Visar det sig däremot att kommunen bryter mot statsstödsreglerna så är en sådan sak betydligt svårare att hävda, menar Robertson.
– Då spelar det ingen roll att det finns ett civilrättsligt avtal, kommunen är ändå skyldig att återkräva stödet. Statsstödsreglerna går före civilrättsliga avtal.
Vad detta i praktiken betyder för framtiden är dock svårt att avgöra. För även om kommunen skulle visa sig bryta mot statsstödsreglerna så finns det inga sanktioner att sätta in mot en kommun som inte följer rättens utslag.
– De kan få kritik från JO, men förmodligen kan de ägna sig åt domstolstrots. Det återstår att se, säger Viktor Robertson.