Johnny, Joey och Dee Dee är alla borta. Men den snart 58-årige trummisen Marky Ramone för det legendariska punkbandets arv vidare.
I kväll blir det tvåminuterslåtar i Mariebergsskogen när Putte i Parken drar igång.
När Marc Bell ersatte Tommy Ramone 1978 låg The Ramones tillsammans med brittiska The Sex Pistols i frontlinjen för den musikaliska revolution som punken innebar. The Ramones hade dittills släppt tre album varav det sista, Rocket to Russia, bland annat innehöll singeln Sheena is a Punk Rocker. Bell blev Marky Ramone.
– Dee Dee var en nära vän sedan tidigare. De frågade om jag ville vara med i bandet och snart väntade filminspelning, albuminspelning och liveshow i London. Det var mycket press på en gång men jag klarade det, säger Marky Ramone från ett hotellrum i Barcelona.
Filmen var Roger Cormans Rock'n'roll High School där Ramones-medlemmarna spelade sig själva. Den hade premiär 1979, ett år som The Ramones till stor del tillbringade i studion tillsammans med Phil Spector som producerade gruppens album End of the Century.
– Samarbetet med Spector och Rock'n'roll High School-filmen gav oss fler fans över hela världen. Innan jag kom med i Ramones hade de egentligen bara spelat i London utanför New York. Allt var fantastiskt men Johnny och Joey kom verkligen inte överens, vilket är väldokumenterat. Jag gjorde mitt bästa för att de skulle hålla sams men de var som katt och råtta. Det var synd, det hade gjort alla mer avspända.
• Hade det gjort bandet ännu bättre?
– Nej, Ramones hade inte kunnat bli bättre än vi redan var.
1980-talet var ett delvis tungt decennium för Marky Ramone. 1983, efter gruppens svalt mottagna skiva Subterranean Jungle, fick han lämna Ramones på grund av sitt drickande.
– Det var det bästa som kunde hända mig. Jag drack hårt och Dee Dee sysslade med tunga droger. Jag var tvungen att bli nykter och fri från all nonsens.
• Du blev inte förbannad när du fick lämna gruppen?
– Då brydde jag mig inte. Jag hade varit med på flera album, turnerat runtom i världen, hade en massa pengar och hade upplevt framgång. Nu behövde jag inte tänka på något annat utan fick vara i fred och dricka. Som tur är fick jag senare komma till ett rehab och där lärde jag mig att det viktigaste i livet är att fortsätta följa sina drömmar. Folk som dricker för mycket antingen dör eller skadar andra. Det leder till dålig attityd och ohälsa.
Marky Ramone fick en andra chans fyra år senare när hans ersättare Richie Ramone lämnade gruppen.
– Det första jag var med på var inspelningen av Pet Sematary till filmatiseringen av Stephen Kings bok.
• Hur var det att komma tillbaka till bandet?
– Det var som förut. Joey och Johnny var ovänner igen och Dee Dee hade fått för sig att göra en rap-skiva. Visst, folk förändras men Dee Dee var alltid en Ramone, ingen rap-artist. Jag höll mig utanför bråken och fortsatte att spela som jag alltid hade gjort, det var det viktigaste för mig.
Basisten Dee Dee Ramone ersattes av C.J. Ramone och Ramones kom att turnera till långt in på 1990-talet. 1996, 20 år efter albumdebuten, gjorde de sina sista framträdanden. Sångaren Joey gick bort i lymfkörtelcancer 2001 och ett år senare hittades Dee Dee död i Los Angeles efter en heroinöverdos. Johnny Ramone gick bort 2004, också han i cancer.
Det band som Marky nu för Ramones-facklan vidare med frontas av den Kalifornien-födda artisten Andrew W.K. Enligt recensioner i amerikanska tidningar är han betydligt mer utlevande i sin scenpersonlighet än Joey Ramone. Men hur mycket Ramones är egentligen Marky Ramone's Blitzkrieg?
– Mycket. Vi gör cirka 35 låtar under en och en halv timme och i princip alla album finns representerade. Jag är glad över att folk fortfarande kommer på konserterna och har kul. Jag antar att de älskar låtarna, energin och texterna.
• Vad tycker du annars om dagens musikscen?
– Jag har en radioshow i USA och får lyssna på mycket bra ny musik. Det gäller att hålla öronen öppna. Jag är inte mycket för elektronisk musik utan föredrar att se ett band spela på riktiga instrument och inte förlita sig på samplingar och datorer. Det är som att se någon behöva en krycka på scenen.