Under de fyra riksdagsval som personvalen funnits i Sverige har intresset snarast svalnat bland väljarna. 1998 kryssade 29 procent på en kandidat, senast var siffran lite drygt 20 procent.

Orsaken är uppenbar, menar Anders Broman:

– Det har behövts så många kryss att det varit väldigt svårt för en kandidat längre ned på listan att ta sig förbi. Åtta procent av rösterna i valkretsen låter inte så mycket, men i realiteten är det tufft.

I Europaparlamentsvalet har spärren varit lägre, fem procent, och kombination med det lägre valdeltagandet där har det fått viss betydelse. Centerns Fredrik Federley kryssades exempelvis förbi Kent Johansson i vårens val. Anna Hedh (S) är ett annat exempel – hon gick från 31:a till 3:e plats i valet 2004, tack vare sin uttalade EU-kritik.

Nu sänks alltså spärren även i riksdagsvalet till fem procent. Anders Broman:

– Det ska bli intressant att se vad det får för effekt. Den som har ett etablerat namn, ett känt ansikte och/eller ekonomiska resurser har troligen ganska goda möjligheter att kryssa sig förbi.