I slutet av vårterminen 2011 fick 14 procent av eleverna i Karlstads och Hammarös gymnasieskolor högsta betyg, alltså MVG, i ämnet svenska A. Ett år senare, när man bytt betygssystem, fick 5,7 procent högsta betyg, som nu är A, i ämnet svenska 1.

Det beror enligt Daniel Wernegren på att det sannolikt faktiskt är svårare att få A än det var att få MVG. De som tidigare låg i det undre spannet av MVG får i dag B.

– I den allmänna debatten om betygen fanns det de som menade att det fanns för många med högsta meritvärde och att det var svårt att få till en sållning i antagningen till utbildningar, säger han och fortsätter:

– Ett av de skäl till ändringen som regeringen angav var att man ville ge en mer preciserad bild av hur eleverna ligger till i de olika ämnena både till elever och till vårdnadshavare.

• Många lärare känner sig osäkra på hur de nya betygen ska sättas. Vad tror du att det beror på?

– Att sätta betyg är en kvalificerad arbetsuppgift. Lärare kommer alltid att uppleva betygssättning som svårt.

• Har reformen gått för fort?

– Implementeringen av den nya skollagen är den mest omfattande som genomförts. Varje rektor är ansvarig för att lärarna får tillräcklig fortbildning. Vi har anordnat en rad nationella konferenser och har ett omfattande stödmaterial på vår hemsida till lärare.

• Om det är svårare att få A än det var att få MVG men det är samma meritpoäng för betygen. Hur blir det då när eleverna med det nya systemet söker till universitetet nästa år?

– Regeringen förslår att de ingår i en särskild kvotgrupp. Det förslaget är just nu ute på remiss.