Det gällde inte minst universitetsrektor Åsa Bergenheims vårtal. Hon avslöjade att vinterns kyla, halka och mörker alltid gjort henne ”lite seg och sur”, och mindes hur ”den första lilla plätten av sand och gegga” väckte hennes hopp om sommar när hon var barn.

Sen talade hon om hur många i vår tid väljer den rakaste vägen till det närmaste målet, men att man går miste om något ifall man ”alltid kör motorvägen och möjligen hinner se det som finns vid vägrenen”. Hon menade att världen behöver människor som frågar sig om man kan göra saker på något annat sätt än det vanliga, och för det krävs bildning och kultur, i god mening och inte fisförnämt, som hon sa.

– Det handlar om att bredda sitt synfält. Annars blir man fördomsfull, och det är farligt för samhället. Vi behöver öppna våra sinnen och skärpa våra tankar, sa Åsa Bergenheim.

Dirigenten Erik Ryneforstog upp dagens kulturnyhet om att manskörsången är utrotningshotad, och uttryckte sin glädje över att det i alla fall inte gäller i Karlstad, där körerna Manhem och CMB var sammanslagna till vårsången. Och efter den gav gruppen Narrarna en uppvisning i eldkonost, som de avslutade med att tända majbrasan.