Med simdynorna på plats huttrar 14 simskoleelever i Ilandatjärns kalla och mörka vatten. I fyra veckor ska de lära sig att simma.
I olika övningar simmar de genom rockringar, leker hajar och motorbåtar. Med det är lite kämpigt, vattnet är bara 18 grader varmt. Efteråt fryser Sigge Hermansson så han knappt kan äta sina pannkakor. Inbylsad i handdukar och en tjock tröja värmer han sig hos mamma Lina Henriksson.
– Jag trodde inte det skulle vara så kallt, säger Sigge Hermansson.
Innan eleverna går ner i vattnet tränar man på torrsim och gör ordentliga bentag under ledning av simskoleläraren Amanda Eriksson.
– Böj, vinkla ut, runt, ihop, sträck och vila.
Det är fortfarande bröstsim som lärs ut i simskolorna, även om Svenska simförbundet för två år sedan gick ut med att crawl är det naturligaste sättet att lära sig att simma. Men det gäller främst små barn i åldern tre-fyra år som har svårare för att koordinera arm- och bentag i bröstsim.
Amanda Eriksson förklarar att det är av tradition som man lär sig bröstsim.
– I andra länder lär man sig att crawla först, men det börjar komma mer och mer på simskolor här också, säger hon. Men bröstsim är bra för man lär sig att hålla huvudet ovanför ytan, och här är det ju ganska kallt i vattnet. När man livräddar så simmar man ju dessutom bröstsimsben.
Själv märker hon ingen skillnad i att det skulle vara svårare för barnen att lära sig bröstsim än att lära sig att crawla.
– Det är vattenvanan som är viktig, att kunna flyta. Då tycker jag att det är vilket som, säger Amanda Eriksson. Det svåra är att lära någon som har lärt sig fel från början.
Kompisarna Liam Bäckström och Erik Werme tycker inte att det är särskilt svårt att simma.
– För mig är det ganska lätt eftersom jag inte får ha vatten i öronen. Jag får ju inte dyka och så, säger Liam Bäckström.
Ingen av dem tycker att det är särskilt kallt i vattnet heller.
– Nej, det är skitvarmt, säger Liam Bäckström bestämt. Men nu vill jag gärna gå, fortsätter han otåligt och beger sig ner till vattnet med Erik Werme för att bada ännu en gång.
Vattnet är dock inte bara kallt. Det är mörkt också. Det fick Elin Wiman erfara när hon dök under ytan.
– Det var becksvart där nere. Förra gången var jag där nere och tittade och det var becksvart. När jag öppnade ögonen den här gången var det ännu becksvartare.
Men Elin Wiman har ett tydligt mål med simskolan i sommar.
– Jag vill lära mig simma bättre under vattnet.