Domprost Staffan Kvassmans avskedspredikan förra söndagen osade kanske inte svavel, men inte långt därifrån. Han är djupt besviken på kyrkonämnden och känner sig motarbetad och borttvingad från sin post.
– Det har varit och är fortfarande en sorg. Nu flyttar jag och min fru härifrån, säger han till VF.
Konflikten mellan å ena sidan Staffan Kvassman, som suttit som domprost i Domkyrkoförsamlingen sedan början av 2000-talet, och å andra sidan kyrkonämnden i samfälligheten går flera år tillbaka i tiden. Den fördjupades för tre år sedan när en ny kanslichef anställdes.
I grunden handlar det om vem som ska bestämma vad.
Kvassman stödjer sig på kyrkoordningen som fastslogs i och med att kyrka och stat skildes från varandra, och menar att pastoraten ska vara suveräna att styra över sin verksamhet och sina budgeterade pengar. Något som inte varit fallet, hävdar han:
– Kyrkonämnden ska vara ett serviceorgan, inget annat, men man har gått in och petat i allt möjligt. Droppen var när man slog ned på en personalresa som vi gjorde och som väl gick in i budgeten. Dessutom har man anmält mig till Clarahälsan för att jag skulle utgöra ett arbetsmiljöproblem. Mycket tråkigt, alltihop.
I december tog så kyrkomötet beslut om en ny organisation, där de tidigare fem pastoraten i samfälligheten ska slås samman till ett pastorat och en övergripande chef. Tidigare har de fem kyrkoherdarna, kanslichefen och kyrkogårdschefen varit på jämbördig nivå, men i fortsättningen ska domprosten vara högst ansvarig.
Problemet? Kyrkonämnden valde i och med detta att utlysa tjänsten som domprost på nytt, och i den ekvationen passade inte Kvassman – som fyller 65 om drygt ett år – in.
Den 25 augusti höll han sin avskedspredikan i Karlstads Domkyrka, ett tal som också tryckts upp för att delas ut till församlingsmedlemmarna. En mycket ovanlig åtgärd. Innehållet var också tämligen eldfängt (se faktarutan intill).
Till VF säger han att detta avslut på karriären är en sorg, både för honom och många församlingsmedlemmar:
– Jag har fått mycket stöd och uppskattning, men många har också kommit fram och gråtit. Det är tungt. Man ville ha bort mig, och då fanns till slut inget att sätta emot. Nu flyttar vi tillbaks till mina hemtrakter i Mälardalen.
Ordföranden i kyrkonämnden Nils Jansson vill inte kommentera det som varit, förutom att konstatera att man träffat ett avtal om avgångsvederlag med Staffan Kvassman. Han går med full lön till 65-årsdagen.
• Varför nyutlysa domprosttjänsten när ni har en domprost?
– Det blev naturligt i och med den nya organisationen. Och i ett sådant läge ter det sig rimligt att söka efter en långsiktig lösning. Staffan Kvassman är 63 och har inte så långt till pensionen.