Fram till 1930-talet var Klaraborgs gasverk livsviktigt för Karlstad.
Nu har ett halvt sekel passerat sedan byggnaderna revs – men rester efter cyanid och andra gasrelaterade föroreningar finns kvar i marken.
Hur stort det problemet är går Karlstads kommun just nu bokstavligen till botten med.
Ja, den som passerar korsningen Älvgatan-Karl IX:s gata de närmaste dagarna kan få syn på lite märkliga figurer. Med hjälp av en rejäl borrmaskin av lite drygt truckstorlek tar sig Mikael Lilja och Emma Sundberg på Hifab ned till sex meters djup.
Såväl jord- som grundvattenprover kommer att plockas upp för analys vid sju olika mätpunkter.
– Det ska bli intressant att se vad vi finner och hur mycket. Precis här borta hade vi gasverkets reningsverk, till exempel. Men vi vet ju inte riktigt i dag om massorna efter korsningen som byggdes på 1960-talet blev kvar eller om de fraktades bort, det kan påverka, säger Emma Sundberg.
Det är Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen som står för projektet, tack vare ett bidrag från Naturvårdsverket på en halv miljon.
Förstudier har gjorts tidigare, som visat att otrevliga restprodukter från gastillverkningen finns kvar i marken. Tungmetaller, cyanid, oljekolväten och polyaromatiska kolväten (från tjära).
– Vissa delar har redan sanerats, som lekparken intill där gasklockan på Kvarnberget stod. Men vi behöver ha en mer heltäckande bild, för att avgränsa föroreningarna, och det ska den här huvudstudien ge, säger Sofia Rolén Ekström, projektansvarig på Karlstads kommun.
Senare i höst, när analysresultaten är klara, kommer man sedan att ta ställning till om ytterligare sanering är nödvändig.
– Det är ju viktigt att säkerställa att de farliga ämnena inte tar sig ut i Klarälven, som är ett skyddsobjekt, menar Sofia Rolén Ekström.