Byggnaden, som är ett byggnadsminne, fick ett antal så kallade taggar på sig. Taggar är en form av signatur och det är genom dessa som polisen har lyckats identifiera mannen.

– Språkbruket har förändrats i den norska politiska debatten, mest inom ungdomsförbunden, säger Hans Lödén, docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet.

– Högerpartierna har tonat ner sin retorik något. Tidigare gjorde man vildsinta angrepp på framför allt Arbeiderpartiet. De här åren har den varit mer dämpad, men jag vet inte hur länge det består, säger Hans Lödén.

I de regionala och lokala valen som hölls förra året backade Fremskrittspartiet med sju procent. Hans Lödén tror att det är en följd av det som hände på Utøya.

– Fremskrittspartiet tappade framför allt rösterna till Höyre. Väljarna vill inte bli förknippade med Fremskrittspartiet, bland annat för att Breivik tidigare har varit förknippad med dem, säger Hans Lödén.

Hos de politiska ungdomsförbunden i Norge kunde man även se en liten ökning när det gäller antalet medlemmar. I Sverige har man inte kunnat se några konkreta förändringar kopplade till händelsen.

Hos SSU Värmland har medlemsantalet fördubblats sedan 2011, men ordföranden David Hakula tror inte det har med Utøya att göra. Men händelsen har ändå satt spår hos medlemmarna.

– Det som påverkats mest är synen på demokrati. På det sätt som AUF svarade på handlingarna, med kärlek och gemenskap, visar ju hur det är svårt att stå emot demokratin.

I helgen har SSU Värmland haft ett eget läger på Hammarö, men säkerheten där är inget som påverkats av Utøya.

– I Värmland har säkerheten alltid tagits på stort allvar, så det är inget som har ökats till följd av Utøya, säger David Hakula.

Statsvetaren Hans Lödén har tittat på samtligt skriftligt minnesmaterial som lämnats på platser runt om i Oslo och vid Utøya efter attentatet. Totalt är det uppemot 15 000 texter. I materialet har han funnit tre tendenser.

– Den mest tydliga tendensen är uppslutningen kring ickevåldet, demokratin och att överkomma allt hat med kärlek, säger Hans Lödén.

En annan tendens är hur man beskriver Breivik som en främmande infödd; ”Han ser ut som vi, men han tillhör inte oss”, står det i en av texterna. I flera texter kommenteras Breiviks skandinaviska utseende med att man därför inte förstod att det var han som var fienden.

– Det är intressant, eftersom man då har en bild av hur fienden ser ut, säger Hans Lödén.

Den tredje tendensen handlar om den skuld som flera med invandrarbakgrund uttrycker i sina texter.

– Man har skrivit ”Jag vet att han gjorde det på grund av sådana som mig och även om det inte är mitt fel så känner jag mig ändå skyldig”, säger Hans Lödén.

Studenterna besökte Tuggelite ekoby och fick gå runt i Albert Bachs hus och titta.

– Det är kul att det efter 30 år fortfarande får uppmärksamhet och att det kan vara ett föredöme, säger Albert.

Kursledare Jeff Loux genomför den här kursen för sjätte året.

• Men Kalifornien, ni är väl bra på sånt här? Vad gör ni i Europa?

– Vi är bra på vissa saker, som hållbarhet kring vatten och vattenhantering. Men Tyskland är världsledande inom solenergi till exempel. Och Sverige är bra på samarbete mellan privata aktörer och myndigheter, och det gör hela skillnaden i hur framgångsrikt miljöarbetet kan bli. Så det finns mycket att lära av er, säger Jeff Loux.

Studenterna Diana Grandi och Sam Moffitt är fascinerade över att det inte finns några trafikstockningar i Sverige (45 minuter på Essingeleden i Stockholm på morgonen räknas inte, inte med amerikanska mått mätt) och över att man tänker på trafiken när man bygger nytt i Sverige.

– Det skulle aldrig gå att ens börja prata om att strypa biltrafiken i en stad i USA, förutom kanske i New York och några till. Allting handlar om bilar hemma, allt centreras kring det. Men här verkar det vara självklart att biltrafik inte är så bra, säger Sam Moffitt.

– Vi har långt kvar till det läget, säger han.

– Den sociala aspekten av hur ni gör saker här i Sverige, hur olika aktörer jobbar tillsammans, det är lärdomar vi ska ta med oss hem, säger Diana Grandi.

Enligt polisen var det en bil som kom på 63:an söderifrån och skulle göra en vänstersväng ut på E18 mot Oslo. Föraren bedömde att han skulle hinna före mötande trafik norrifrån, men det blev en kollision. Tre personer i den ena bilen och en i den andra fick föras till sjukhus. Tre uppges ha varit lindrigt skadade, men den fjärde ska enligt uppgift ha fått en fraktur på ryggraden. Trafiken söderut på 63:an fick stängas av en stund medan bilarna bärgades.

– Jag minns att jag vaknade upp och hade massor av huvuden ovanför mig, som i en film, säger Sofie Martinsson. Hon blev påkörd av en bil när hon korsade ett övergångsställe vid Statoil på Gruvlyckan i maj 2007. Vännen Emmie Åhs Blomberg blev i sin tur påkörd av en bilist som snabbt lämnade platsen, när hon skulle korsa övergångsstället på Älvgatan något år senare. De fick båda åka ambulans till sjukhuset efter att ha slagit i huvudet och skadat fötterna.

– Det var inte långt efter det som de satte upp skyltar med hastighetsbegränsning där, säger Emmie Åhs Blomberg.

Båda tjejerna var under 15 år när olyckorna inträffade, men ingen av dem hade hjälm på sig. Sofie Martinsson klarade sig undan en hjärnskakning men har fortfarande problem med nacken.

– Det tog flera år innan en naprapat upptäckte att det var en nackkota som hamnat snett.

Emmie Åhs Blomberg fick där­emot en hjärnskakning. Idag får hon ont i huvudet när hon läser. Hon berättar att hon tänker alltid på händelsen när hon korsar övergångsstället där hon blev påkörd. För Sofie Martinssons del är konsekvenserna värre.

– Jag cyklar inte längre, säger Sofie Martinsson. Det har jag gjort en eller två gånger sedan dess. Jag tycker det är jätteobehagligt.

Olyckorna har som bekant flera saker gemensamt, men den mest otippade är kanske att de involverar en och samma cykel. Sofie Martinsson hade nämligen lånat Emmie Åhs Blombergs cykel när hon blev påkörd.

– Jag minns att vi pratade om att ha en fest där vi skulle bränna upp cykeln för att den förde så mycket otur med sig, säger Sofie Martinsson.

– Ja, men den blev ju snodd sen, säger Emmie Åhs Blomberg. Undrar om den som tog den också råkade ut för en olycka.

I Sverige uppsöker varje år 23 000 cyklister akutsjukhus efter att de skadat sig när de cyklat. Av dessa blir 3 500 inlagda för behandling. Oftare är de män än kvinnor, det visar en undersökning som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, sammanställt.

I Värmland vårdas mellan 80 och 110 personer i slutenvården varje år för skador de fått i cykelolyckor. Siffrorna visar på en svag men ojämn minskning över de senaste tio åren.

– Det är slumpen som spelar in när det rör sig om ett tjugotal på den nivån, säger Jan Schyllander, olycksutredare på MSB.

Sett till antalet skadade per 100 000 invånare hamnar Värmland strax ovanför riksgenomsnittet för 2011. Flest skadade per 100 000 invånare fanns i Västerbotten och Dalarna.

Majoriteten av olyckorna, 82 procent, är singelolyckor. Åtta procent involverar andra cyklister och sju procent är olyckor med bilar inblandade. Bland singelolyckorna utgör underlaget en stor andel av olycksorsakerna och det är framför allt halkan som ställer till det.

– På vintern är det halkan och på våren är det gruset som ligger kvar. Sen är ju cykelbanorna fulla av håligheter, säger Jan Schyllander, olycksutredare på MSB. Han anser att kommunerna generellt sett inte arbetar tillräckligt för att förebygga olyckorna.

– Jämför man med bilvägarna, där man till exempel är snabb med att ta bort träd som ligger på vägen och lagar vägarna, så är gång- och cykelbanorna väldigt dåliga.

Ju äldre man är desto större är risken att man skadas allvarligt, men den överlägset största andelen av de som gör sig illa är pojkar. Enligt undersökningen är det dock tydligt att lagen om att barn under 15 år ska ha cykelhjälm har minskat antalet hjärnskakning. Effekten är dock inte så stor som man hoppats på, eftersom många barn redan använde hjälm när lagen trädde i kraft år 2005.

Enligt Jan Schyllander finns det flera saker man kan göra för att minska skadorna och olyckorna hos pojkar.

– Framför allt ska man se till att de har hjälm. Sen överskattar pojkar ofta sin förmåga och gör andra saker när de cyklar.

Han menar att det är viktigt att övervaka och se till att de lugnar ner sig när de cyklar. Dessutom bör föräldrarna gå igenom barnens cyklar ordentligt och se till så att bromsarna fungerar som de ska.

– Pojkar cyklar på ett annat sätt än flickor och då slits också cykeln på ett annat sätt.

Polisens vakthavande befäl Bjarne Andersson berättar att de i går kväll, lite före klockan 22, fick in ett larm om bråk på en adress i Vålberg. När patrullen kom fram fann de hur personer på platsen höll ner en person mot marken.

– De släppte henne och hon gick in i huset. Sedan kom hon ut med en yxa och attackerade en man, men han avväpnade henne, berättar Bjarne Andersson.

• Inför ögonen på patrullen?

– Ja. Hon greps men när hon hade nyktrat till beslutade åklagaren att hon skulle släppas, svarar Bjarne Andersson.

34-åringen är misstänkt för försök till grov misshandel.

Det är Förvaltningsrätten i Karlstad som fäller MSB, efter att Konkurrensverket tidigare kommit fram till samma slutsats.

Redan förra sommaren kom rätten fram till att avtalet mellan MSB och SOS Alarm var fel eftersom det inte föregicks av annonsering, vilket alltid ska ske vid en direktupphandling av en myndighet.

Avtalet med SOS Alarm var värt nära 15 miljoner kronor, men MSB tvingades aldrig bryta det eftersom Förvaltningsrätten höll med om att det var viktigt för allmänheten att det fanns ett företag som tog hand om larmsamtalen.

MSB menar å sin sida att det aldrig fanns några tänkbara konkurrenter till SOS Alarm och att de alltså i praktiken inte hade en chans att ens fundera på att avtala med något annat företag. Därför, tycker MSB, ska man slippa betala skadeståndet eftersom upphandlingen skett med samma företag även om man hade annonserat först.

Men de invändningarna spelar föga roll för Förvaltningsrätten. Felet är begånget och det finns ingen anledning att MSB ska slippa betala så kallad upphandlingsskadeavgift. Lagen är skriven så att den ska fungera avskräckande och då duger det inte, tycker Förvaltningsrätten, att sätta ner skadeståndet så fort det finns ett allmänintresse som gör att ett felaktigt avtal kan fortsätta.

Och dessutom tycker rätten att MSB skulle ha överklagat domen från förra året, som sa att avtalet med SOS Alarm var fel, om man var missnöjd. Det gjordes inte, och därför bryr sig inte Förvaltningsrätten om MSB:s invändningar.

1,1 miljoner kronor är 7,5 procent av kontraktsvärdet, och det tycker Förvaltningsrätten och Konkurrensverket är rimligt att MSB betalar i skadestånd.

Enligt en mejlväxling mellan kommunen och Riksarkivet är det en tradition att fartyg med stadsnamn för stadens vapen vid sidan om den blågula fanan. Sen hör det till saken att HMS Karlstad har ett eget vapen som ser exakt likadant ut som stadens, bortsett från en detalj: att fartygsvapnet har en kungakrona över vapenskölden, och det får inte ett kommunvapen ha.

”Jag utgår från att befälhavaren på marinens korvett kan sitt flaggreglemente och att någon sammanblandning av HMS Karlstads emblem och Karlstads kommuns emblem inte kommer att ske”, skriver biträdande statsheraldikern Carl Michael Raab på Riksarkivet till kommunen.

VF sökte någon på kommunledningskontoret som inte hade semester, och hamnade hos kommunjuristen Dan Tågmark.

– Det här är knappast en juridisk fråga… Men ett visst PR-värde kan det väl ha.

• Men vem känner igen en örn mellan två stolpar som en symbol för Karlstad? Kunde ni inte ha försökt pracka på marinen en Sandberg-sol i stället?

– Haha, jo, kanske det.

En svensk man står som innehavare till det thailändska bankkonto som Annétthe Zettergren ska ha fört över cirka 300 000 kronor till. Det gjorde hon när hon befann sig i Thailand, och pengarna är återstoden av det som hon ska ha tagit från sin sambos konto i samband med flykten till Thailand.

Mannen ifråga är svensk och bor i Thailand permanent. Men han kommer inte att kunna höras av den svenska polisen.

– Det han är misstänkt för är inte ett brott som skett i Sverige. Det har skett i Thailand och därför kan vi inte få hem honom. Själv säger ju Annétthe Zettergren att hon konsumerat upp 60 000 kronor i månaden, säger åklagare Barbro Brännlund.

• Kan ni inte begära hjälp av thailändska myndigheter?

– Thailand är inte ett land som verkar se allvarligt på den här typen av brottslighet. Det finns många svenska brottslingar som uppehåller sig där.

Jan Lindblad är domare vid Värmlands tingsrätt och dömde i det så kallade Hells Angels-målet vintern 2010-2011. Rättegången tog cirka 25 dagar i anspråk och var ett komplicerat ekobrottsmål där ett 15-tal personer stod åtalade för en rad brott, som grova bokföringsbrott och grova skattebrott. Den rättegången krävde närvaron av två domare och var mycket komplicerad, minns Jan Lindblad.

– Det var en mycket stor och invecklad utredning. Det var många personer som stod åtalade och skulle höras, och dessutom var det en del tidsödande uppspelningar av telefonavlyssning som avhandlades i rätten.

I modern tid är Hells Angels–rättegången det största målet som avhandlats i Värmlands tingsrätt. Men på 1990-talet, vid dåvarande Karlstads tingsrätt, hölls den så kallade HSB-rättegången om Branäshärvan. Det var en långdragen historia med många rättegångsdagar.

Så när målet mot Annétthe Zettergren på torsdag kommer upp i rätten är det ännu en mycket stor rättegång för tingsrätten att hantera. 20 dagar är utsatta och en stor del kommer att vikas åt att höra påstådda patienter vittna. Men målet i sig – åtalet gäller grovt bedrägeri för Annétthe Zettergren i två fall samt grovt penninghäleri för hennes systerson – är inte särskilt komplicerat, säger Jan Lindblad.

– Nu ska inte jag gå händelserna i förväg vad gäller den rättegången, men det förefaller inte vara så komplicerat som stora ekobrottsmål. De utredningarna kan vara mycket omfattande och när det är fler åtalade är det betydligt mer att hålla reda på, säger Jan Lindblad, som själv inte kommer att döma i Zettergren–rättegången. I stället är det tingsrättens chef, lagman Lars Bjurstam, som kommer att leda rätten i förhandlingarna.

Den 3 september är det tänkt att rättegången mot de åtta åtalade i Värmlands Finans-härvan ska starta. 21 rättegångsdagar är vikta åt den stora härvan och två domare är i tjänst, för att kunna täcka upp för varandra vid eventuella sjukdomar.

Det är uppmärksammade rättegångar allesammans. Men det är inte så att domarna direkt slåss om att få döma i dem.

– De här målen är inte särskilt eftertraktade faktiskt. Vid stora komplicerade mål är det inte det lättaste att skriva domarna. Och mål som väcker stort intresse hos allmänheten och från massmedia kan det bli mer tidsödande, säger Jan Lindblad.

Efter en lång och omfattande polisutredning kunde åklagaren Barbro Brännlund slutligen lämna in sin stämningsansökan mot bedrägerimisstänkta sjukgymnasten och tidigare landstingspolitikern Annétthe Zettergren (M) från Likenäs.

I morgon, torsdag, börjar rättegången.

– Det blir öppna dörrar. Det finns inga sekretesskäl utom möjligtvis vid något tillfälle vid förhören med patienterna, säger Barbro Brännlund.

Tingsrättens största sal är bokad – men den tar bara runt 20 åskådare.

– Jag tror intresset blir relativt stort de tre första dagarna. Så det kommer att finnas möjlighet att titta på rättegången via två tv-skärmar i väntrummet utanför rättssalen, säger Dautaj Kreshnik, domstolssekreterare.

Det är han som fått den digra uppgiften att organisera det praktiska kring rättegången.

– Det som är speciellt är att det är så mycket vittnen vilket gör det svårt att planera.

Över 180 vittnen ska kallas. Det är Zettergrens påstådda patienter. Tingsrätten har planerat för totalt 20 rättegångsdagar varav merparten ska ägnas åt patientförhören.

– Det kommer bli väldigt monotont. De kommer alla att förhöras om samma sak – datum för besök, belopp och siffror.

De flesta är äldre personer och kommer från Nordvärmland. Kallelserna har gått ut och den som blir kallad till rättegång måste inställa sig.

– Det är tråkigt att det hamnar mitt i semestern. Vi ska försöka hitta lösningar och ta mycket per telefon. Det går ju att göra det via videolänk från Malmö till exempel. Det kan gå att lösa även utomlands.

Ett tjugotal av de 180 vittnena måste dock komma till tingsrätten. Den huvudåtalade, Annétthe Zettergren, som nu suttit i häktet i Karlstad i fyra månader, måste närvara varje dag.

Hennes systerson, som är misstänkt för grovt penninghäleri, släpptes i maj. Han kommer att höras inledningsvis i det mindre bedrägerimålet mot Zettergrens ex-sambo. Zettergren är misstänkt för två fall av grovt bedrägeri – mot sambon, en miljon kronor, och mot landstinget, fyra miljoner kronor.

En del last rasade av flaket men några större trafikproblem uppstod inte. Ingen människa ska ha kommit till skada.

Enligt polisen började situationen med att en personbil körde in framför en lastbil, som tvingades bromsa och väja för att inte köra på den, och då i stället kolliderade med en bil i det andra körfältet. I den färdades två personer, som fördes till Centralsjukhuset. Deras skador betecknades enligt polisen som lindriga.

Den bedrägerimisstänkta sjukgymnasten och före detta politikern Annétthe Zettergren ställs idag inför rätta vid Värmlands tingsrätt. Men under förhören med henne själv, planerade att hållas under tre dagar med start den 5 augusti, kan allmänhet och media tvingas gå ut ur rättssalen.

Hennes försvarsadvokat Richard Schönmeyer har begärt så kallade lyckta dörrar under förhören med hans klient, med hänvisning till att hon skulle känna sig obekväm med att berätta inför åhörare från allmänhet och media.

Lagman Lars Bjurstam, som dömer i målet, vill inte berätta hur han ställer sig till försvarets begäran utan hänvisar till att saken kommer att bestämmas under torsdagen eller fredagens förhandlingar. Men han påpekar att rätten i allmänhet är ganska generös med att gå med på en tilltalads begäran om stängda dörrar. Det beror på att rätten gärna vill att personen ska kunna berätta fritt.

– Men framförallt handlar det om det som gör det här målet lite speciellt – att det kan framkomma uppgifter om patienter och sekretessbelagda uppgifter ur patientjournaler under Annétthe Zettergrens berättelse, förklarar Lars Bjurstam.

Förutom Lars Bjurstam, som är ordförande för rättegången, dömer även tre nämndemän i målet. Det är de fyra tillsammans som ska avgöra om de tänker gå med på försvarets begäran eller inte.

Förutom förhören med Annétthe Zettergren kan även förhör med vittnen komma att ske utan åhörare. 174 personer, alla påstådda eller verkliga patienter till sjukgymnasten, har kallats och där avgör rätten från fall till fall om vittnesmålen ska lämnas bakom lyckta dörrar eller inte.

• Strax inleds rättegången mot Annétthe Zettergren. VF:s reporter Simon Strinnholm kommer att vara på plats och live-twittra.

• På plats i Värmlands tingsrätt nu. Både media på riksplanet och lokalt är på plats. Ett par bilar från häktet har kört in i garaget.

• Det är drygt 25 minuter kvar tills rättegången ska starta, VF kommer finnas på plats hela dagen i dag för att ge dig det senaste.

• Det är en del folk här. Mest media än så länge men flera ur allmänheten börjar trilla in. 

• Vi har inte släppts in i salen än. En hel del åskådare har samlats utanför, intresset är helt klart stort.

• De vi har talat med har ingen personlig anledning att vara här utan är här av rent intresse.

• Inte så konstigt kanske, fallet har blivit extremt uppmärksammat i Sverige. Sen är det också ett av de större målen i Värmlands tingsrätt.

• Det spekulerades i att Zettergren hade blivit sjuk och att rättegången skulle ställas in, men nu är den igång.

• Domaren presenterar de inblandade i ärendet och meddelar att de som ska vittna senare inte har rätt att vara på plats i dag.

• I dag ska åklagare Barbro Brännlund lägga fram åtalet och försvaret ska gå i svaromål. Zettergren är misstänkt för grovt bedrägeri.

• Hon tros ha kommit över drygt fyra miljoner genom att ha skickat in kvitton och till landstinget och meddelat att hon utfört behandlingar ->

• -> som hon inte har gjort.

• Zettergren nekar, har inte haft uppsåt att felaktigt vilseleda landstinget i Värmland.

• Zettergrens advokat Rickard Schönmeyr menar att de felaktiga journaler som Zettergren skapat inte upprättats i syfte att undkomma misstanke.

• Landstinget yrkar på skadestånd à 4 104 057 kr plus ränta som ersättning för felaktigt utbetalda ersättningar.

• Schönmeyr och Zettergren bestrider yrkandet.

• Zettergren misstänks också ha stulit 965 000 kronor från sin före detta sambo. Av dessa saknas fortfarande 367 000 kronor.

• Zettergren sitter lutad mot sin vänstra hand och döljer ansiktet mot åhörarna.

• Nu börjar åklagare Barbro Brännlund igenom själva målet - bakgrunden och utredningen.

• Brännlund berättar om landstingets interngranskning gällande privata rådgivare.

• Där upptäcktes bland annat att det inte fanns något hyresavtal för Zettergren. Hon betalade ingen hyra för landstingets lokaler.

• 2012 började landstingets revisorer en mindre granskning av vissa journaler. Där upptäcktes dessutom att Zettergrens journaler inte ->

• -> följde ramen för hur de skulle se ut. De var inte skrivna i journalsystem och heller inte signerade.

• Med allt detta samt att hon har allra högst ersättning, föreslog revisorerna en fördjupad granskning av Zettergren.

• Åklagaren går igenom de årliga utbetalningarna från landstinget. Från 2007 till 2011 fick Zettergren drygt 1,1 miljoner om året.

• I augusti 2011 hade Zettergren begärt ersättning för 440 behandlingar. Snittet bland övriga sjukgymnaster låg då på 132 behandlingar.

• Den informationen ledde också till att landstinget ville granska henne närmare.

• I augusti fick landstinget till stånd ett möte med Zettergren, men hon kan inte visa upp några journaler. De finns "på ett säkert ställe".

• Två dagar senare, 22 augusti 2012, bokas ett nytt möte, men det blir aldrig av. Det slutar med att landstinget polisanmäler henne samma dag.

• Zettergren sitter fortfarande i samma position som i början, klädd i en gul typ av tröja. Hon ritar/antecknar lite i ett block.

• Barbro Brännlund läser nu innantill från landstingets polisanmälan.

• Missade tydligen detta i början: Zettergren erkänner brott när det gäller bedrägerier mot sin före detta sambo, enligt TT och SVT.

• 24 september i fjol gör polisen en husrannsakan i Zettergrens privata bostad och på vårdcentralen.

• Zettergren delges misstanke om grovt bedrägeri men hinner aldrig höras eftersom hon flyr landet.

• Då upptäcks att hon den 21 och 22 september gjort fyra stora uttag från sin ex-sambos företagskonto.

• Därefter upptäcker man att de pengarna som försvann från hans sambo överförts till systersonens konton.

• Åklagaren menar att Zettergren vid det tillfället inte hade några pengar på kontot. Krediter och liknande var maxade.

• Systersonens konto spärrades 26 september, då fanns den större mängden av ex-sambons pengar kvar.

• 367 000 kronor är fortfarande borta.

• Brännlund avslutar där, nu tar försvaret vid.

• Försvaret går igenom Zettergrens bakgrund, att hon kom till Värmland och har bott i Klarälvsdalen sedan 1987.

• "Hennes datorkunskaper är ganska basala, hon har haft hjälp med administration och skrivande av journaler, kvitton och ersättningsbegärarn"

• Detta uppger försvarsadvokaten Richard Schönmeyr.

• "När det gäller själva förundersökningen och hur den har genomförts kan jag säga så att man började gå igenom patienterna och Zettergren ->

• ->är inte regelmässigt hört huruvida avvikelser har skett eller inte. Vi på försvarssidan fick del av huvudprotokollet och därav ->

• -> har Zettergren kommit fram till det vitsordade felaktiga utbetalda beloppet" - Richard Schönmeyr.

• Schönmeyr hävdar att alla pengar inte gått till Zettergren. Det har skattats, det har betalats sociala avgifter.

• Det som hamnat i plånboken är betydligt mindre pengar än de drygt 4 miljoner, menar försvaret.

• Schönmeyr: Zettergren har inte haft uppsåt för att lämna landet för gott. Hon har haft en tur- och returbiljett från början och har ->

• -> förstått att man inte skulle behöva ha någon kontakt med henne förrän våren 2013. Hon flyttade då fram hemresan från januari till våren.

• Anledningen till att Zettergren lämnade landet var att hon kände sig förföljd av media och fick hjärtproblem, uppger försvaret.

• Nu är det en 15 minuter lång paus.

• VF träffade Barbro Brännlund i pausen. Hon säger att hon blev överraskad över att Zettergren erkände bedrägeriet mot ex-sambon.

• Brännlund säger sig också vara lite förbryllad över det Zettergren säger om de 1,9 miljoner kronorna som hon medgett vara felaktiga.

• Dessa inställningar från Zettergren och försvaret är nytt för i dag, uppger Brännlund.

• Huvudförhandlingen mot Zettergren igång efter pausen. Åtta vittnen och 174 patienter ska höras när det gäller bedrägeriet mot landstinget.

• Obs. Det kommer icke ske i dag. Rättegången kommer pågå under många dagar i juli och augusti.

• Nu snicksnackar försvaret och domaren om hur många mil det är mellan Torsby och Likenäs. Tio mil? Tolv? Ingen vet.

• Hur som helst handlar det fortfarande om vittnen, och då om de vittnen som kanske inte kan komma till Karlstad för att vittna.

• Från 5 augusti till den 7 augusti är det förhör med Zettergren.

• Åklagaren och försvarsadvokaten diskuterade framtida vittnesförhör en lång stund. Nu diskuterar de sekretess angående journalhandlingarna.

• Försvaret yrkar på att det ska vara stängda dörrar när vittnen förhörs och när Zettergren förhörs om vittnen.

• Domaren verkar inte gå på försvarets spår angående de stängda dörrarna dock. Ännu lite oklart hur det blir framöver.

• Imorrn kommer åklagaren dra hela sakframställan gällande det misstänkta bedrägeriet mot landstinget.

• Här börjar det lida mot sitt slut, inga fler frågor från advokat eller åklagare.

• Jag tackar för mig och loggar av. På återseende. /Simon

Cyklisterna i Karlstad cyklar lite som de vill. De åker på trottoarer, de skjutsar varandra och ungdomar under 15 struntar i att ta på sig hjälm innan de ger sig ut i trafiken.

– Det har utbrett sig en cykellaglöshet i Karlstads tätort. Cyklisterna respekterar inte de trafikregler som finns, säger Johan Ekstam, chef för polisen i södra Värmland och fortsätter:

– Det ringde en synskadad kvinna som varit ute och gått med sin käpp och mött en cyklist på trottoaren och det hade kunnat sluta riktigt illa. Hon var väldigt oroad.

Nu har polisen bestämt sig för att möta cykelkaoset med egna cyklande poliser. Martin Borell och Tobias Löfdahl är två av dem. I går gjorde de sitt första pass.

– Främst ska vi se till att cyklisterna håller sig till lag och ordning men jag tror också att den generella ordningen kan bli bättre av att vi syns.

Just synligheten och smidigheten är de två stora fördelarna uppger Tobias Löfdahl och Martin Borell.

• Men är det inte tuffare att åka bil?

– Det är ju lika fränt det här.

I första hand kommer de som bryter mot trafikreglerna att få en tillsägelse. Men det kan också bli tal om böter. 500 kronor kostar det att till exempel cykla på trottoaren.

– Det är polismannen på plats som avgör hur allvarligt brottet är och om det ska skrivas böter, säger Johan Ekstam.

Även om de laglösa cyklisterna är det främsta målet för polisens insats finns det också andra trafikanter som bör se upp i centrala Karlstad, budbilar som åker på gågator utan tillstånd och fordon som kör på gatorna längs Stora torget.

Men om de cyklande poliserna kommer att bli ett stående inslag i Karlstads gatubild är fortfarande oklart. Allt är ännu på försök och Karlstadspolisen räknar med att göra ett tiotal cykelpatrulleringspass under sommaren.

• Men räcker det för att lära cyklisterna trafikvett?

– Vi har ju en lägre bemanning under sommaren och de ska räcka till mycket. Men faller det här väldigt väl ut och gen- svaret är bra är jag beredd att se över en eventuell fortsättning, säger Johan Ekstam.

• Har ni övervägt Segways?

– Nej, Stockholm har testat det och de har haft problem med stölder. Cyklar är lättare att låsa.

– Och jag ser gärna att mina poliser rör på sig och får fysisk träning.

Värmlands tingsrätt har bokat sin största rättegångssal för målet mot Annétthe Zettergren. Och det behövs. För bedrägerimålet mot sjukgymnasten och före detta landstingspolitikern fyllde igår rättssalen till sista plats.

Ett 50-tal personer, inklusive journalister och fotografer, tog lydigt plats i bänkarna för att höra vad åklagare Barbro Brännlund och försvarsadvokat Richard Schönmeyr hade att anföra.

Själv sade huvudpersonen inte mycket. Med ansiktet konstant bortvänt från åhörarna antecknade hon flitigt det åklagaren sade i rätten. Svarade "ja" efter att domaren läste upp hennes namn. Och svarade på en liten passning från rättens ordförande, domare Lars Bjurstam. Det var allt.

Enligt advokat Richard Schönmeyr nekar Annétthe Zettergren till grovt bedrägeri mot landstinget. Däremot går hon med på att hon fått 1,9 miljoner kronor för mycket utbetalt.

- Hon medger att det förekommer felaktiga journaler, men de har inte upprättats i syfte att felaktigt begära ersättning, säger Richard Schönmeyr.

Men sambon Olle Sandersson, som den 22 september förra året fick sitt företagskonto länsat på 965 000 kronor - det brottet erkänner nu Annétthe Zettergren via sin advokat. Utan omsvep.

– Det gjorde mig överraskad, för det har inte framkommit förut. Inte heller att hon medger att hon fått för mycket pengar från landstinget, säger åklagare Barbro Brännlund.

En kille skjuter småsten på dem med en slangbella. När bussen kommer hindrar killarna dem från att gå på den genom att knuffa och dra i dem. Efter det kommer tre andra killar på cykel och slår till den ena flickan i bakhuvudet. Hon får även slag på armen och axeln. Killen med slangbellan slår sedan till den andra flickan på kinden. Gärningsmännen är okända.